Det är ganska läskigt att en känsla som mah har kan stämma
så mycket som den faktiskt gör. Ibland önskar man att de inte var
så men livet är som de är. Orättvist och inte alltid en dans på rosor.
Känns dock bra att slippa gå och tänka på där som har tryckt ner
mig ett tag nu. Det var helt enklet inte meningen, inte ödet. Nu är det
bara att ladda om batterierna och trycka på start igen. Skriva en helt
ny historia i sin bok som kallas livet. Dags att ta vara på tiden för
tiden rinner ut. snabbare än va man tror.